Jag börjar med svaren, så går vi till frågorna sen:
Nej, jag vill inte ha en bit grillad gris. Nej, jag saknar inte kött. Ja, jag får i mig allt jag behöver (och mer därtill).
Jag gjorde ett fritt val för 13 år sedan och fortfarande förväntas jag liksom en papegoja upprepa samma gamla trötta svar på samma gamla uttjatade frågor. Varför blir du provocerad av att jag inte vill äta kor? Varför tror du att jag inte skulle äta kött om det vore så att jag saknade det eller bara "ville ha en liten bit"? Det är väl knappast så att jag inte skulle kunna. Jag väljer att inte göra det. Jag är inte allergisk, jag skulle säkert kunna trycka i mig en hel, grillad gris om det vore så att jag ville. Men jag vill inte, varför skulle jag då sakna det?
Varför förväntas du inte svara på frågan "varför äter du gris"? Om jag frågar det, då är jag en raljerande militant vegan, men om du frågar, då är det helt normalt. Varför blir du uppenbart provocerad av att jag väljer att äta annan mat än du? Jag bryr mig inte om att provocera. Jag vill bara äta min mat ifred. Varför får jag inte det?
En bra och betydligt mer provocerande blogg om köttätande vs vegetarianism
söndag, augusti 06, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Kul att du också tog upp detta efter att ha läst Thereses blogg. Jag blev grymt sugen efter hennes provocerande inlägg och var tvungen att skriva ett inlägg om det själv. :)
Fast folk blir ungefär lika engagerade när Robert säger "Nej tack, jag äter inte grönsaker". De förvandlas till sina mammor på 5 sek och försöker övertyga honom om att han kommer dö av skörbjugg inom sju dagar om han inte 'smakar på en ärta åtminstone'. Att de precis sett honom dricka en halvliter apelsinjuice spelar ingen som helst roll - han kommer att DÖ DÖ DÖ om inte de lyckas peta i honom en kokt ärta/morotsbit/böna.
Kanner igen mig sa mkt i dina svar. Det ar nastan som om kottatande svenskar (har inte stott pa beteendet utomlands) har en mall de foljer nar de moter en vegetarian. Huvudsaken ar val att man ater var man vill och slipper bli ifragasatt for sina kostval?
barajagjohanna: ja, detta bloggande har visst en starkt självförökande effekt, ju mer man får lust att skriva själv dessto mer verkar jag vilja läsa andras... vilket ger ännu mer lust att skriva själv. :)
Leino: Då borde Robert förstå vad jag pratar om... :-P
Andreas: Håller med om att det är lite annorlunda utomlands, eller iallfall de länder jag varit i. Men ifrågasatt blir man nog överallt, men ur väldigt varierande perspektiv kanske...
O vad jag känner igen mig! Som vegetarian sedan ganska många år (dock inte 13) har jag svarat på samma frågor jag-vet-inte-HUR-många gånger. För jämnan undrar folk om jag "verkligen får i mig alla viktiga näringsämnen" och om jag inte saknar kött. Dessutom förväntas man ju alltid förklara VARFÖR man valt att bli vegetarian. Suck, säger jag bara. Ännu mer irriterande är när folk med förvånade min säger "nämen, äter du inte RÄKOR?!!?! Jag som tänkt att du skulle få en vegetarisk räkmacka!"
Bra skrivet, jag är också trött på att alltid upprepa varför jag är vegetarian och att det så ofta blir så stort intresse vad jag äter och inte äter.
Jag lyckades ju verkligen provocera och dra igång en debatt på min blogg. Rekord i antalet kommentarer.
Håller inte helt med Andreas utan tycker att jag blir ifrågasatt utomlands också. Tycker faktiskt t.o.m att det kan vara värre utomlands än i Sverige.
För under dom 19 år jag har varit vegetarian har jag faktiskt för varje år fått färre och färre kommentarer.
Intressant parallell där förresten till att det är helt ok att ifrågasätta vegetarianens matvanor men vegetarianen som frågar varför någon äter kött är en fanatiker.
Fast det värsta man kan säga är väl ändå "Nej tack, jag dricker inte alkohol."
Skicka en kommentar