Oj, oj, oj! Då du skådad sådana här vackra vyer har jag full förståelse för att datorn inte lockar. Annat är det när man liksom jag sitter instängd i en lägenhet och suckar sig deprimerad över ett regn som aldrig vill sluta falla ;)
Åh, min favoritplats på jorden! Tack för att du delar med dig. Ärligt talat, jag tror inte att jag skulle blogga speciellt mycket om jag var där du är heller. Det finns så mycket annat intressant och spännande att uppleva.
Så du har varit på den bolivianska sidan? Gick du upp hela vägen till Cerro Calvario? Själv kom jag bara halvvägs och sedan tog luften slut. Får skylla på att jag hade varit dålig i några dagar innan.
Nadia: Tack. Och ett uppmuntrande ord, fotograf till fotograf: precis efter regnet kan du ta extra fina bilder! :)
Pumita: Ja, jag var nâgra dagar i Copacabana och Isla del Sol. Jag kom ocksâ bara halvvägs upp första dagen där, men tvâ dagar senare försökte jag igen och det var verkligen värt det :)
Solön är helt fantastisk! Där gick jag upp längs Escalera del Inca och drack vatten från Fuente del Inca, som garanterar om inte evigt så i alla fall ett långt liv.
Då har du säkert hört alla historierna om Viracocha (som uppmanade solen att gå upp), Manco Capac och Mama Ocllo. Hoppas att du hann "välsigna" dina egodelar framför katedralen och äta pasankallas också!
Pumita: Oj, jag missade visst mycket där, tur att jag bor bara nâgra timmar bort. :) Jag var lite krasslig och dessutom stressad pga att jag var tvungen att ta mig till La Paz och alla vägarna var blockerade... Sâ jag var nog bara helt fokuserad pâ att ta bilder och besegra kroppens höghöjdströtthet...
En samhällsblogg som tar upp politik, mediakritik och diverse fenomen som jag tycker är intressant. Gärna med ett globalt perspektiv, och ofta med kommunikationsglasögon.
Namnet Återinvandraren kommer av att jag flyttat från Sverige flera gånger, men alltid kommer tillbaka. Ofta med nya perspektiv och tankar.
Åsikterna på den här bloggen är mina egna och representerar ingen annan person eller organisation. Bilderna är också mina egna om inget annat anges vid bilden.
5 kommentarer:
Oj, oj, oj! Då du skådad sådana här vackra vyer har jag full förståelse för att datorn inte lockar. Annat är det när man liksom jag sitter instängd i en lägenhet och suckar sig deprimerad över ett regn som aldrig vill sluta falla ;)
Åh, min favoritplats på jorden! Tack för att du delar med dig. Ärligt talat, jag tror inte att jag skulle blogga speciellt mycket om jag var där du är heller. Det finns så mycket annat intressant och spännande att uppleva.
Så du har varit på den bolivianska sidan? Gick du upp hela vägen till Cerro Calvario? Själv kom jag bara halvvägs och sedan tog luften slut. Får skylla på att jag hade varit dålig i några dagar innan.
Nadia: Tack. Och ett uppmuntrande ord, fotograf till fotograf: precis efter regnet kan du ta extra fina bilder! :)
Pumita: Ja, jag var nâgra dagar i Copacabana och Isla del Sol. Jag kom ocksâ bara halvvägs upp första dagen där, men tvâ dagar senare försökte jag igen och det var verkligen värt det :)
Solön är helt fantastisk! Där gick jag upp längs Escalera del Inca och drack vatten från Fuente del Inca, som garanterar om inte evigt så i alla fall ett långt liv.
Då har du säkert hört alla historierna om Viracocha (som uppmanade solen att gå upp), Manco Capac och Mama Ocllo. Hoppas att du hann "välsigna" dina egodelar framför katedralen och äta pasankallas också!
Nu blir jag alledes ressjuk...
Pumita: Oj, jag missade visst mycket där, tur att jag bor bara nâgra timmar bort. :)
Jag var lite krasslig och dessutom stressad pga att jag var tvungen att ta mig till La Paz och alla vägarna var blockerade... Sâ jag var nog bara helt fokuserad pâ att ta bilder och besegra kroppens höghöjdströtthet...
Skicka en kommentar