Jag är just nu på SIDA-kurs i Härnösand och har därför haft mycket inspiration men lite ork att skriva här på bloggen. Men istället har de gett oss en fin liten "Reflektionsbok" som vi ska skriva allt ifrån föreläsningsanteckningar till dagboksreflektioner i. Nu fick jag dock idén att jag skulle kunna publicera lite utdrag därifrån här på bloggen, så att ingen får för sig att jag gått genom isen eller förfrusit tangentbordsfingrarna. Utragen ska jag lägga in oredigerat, men dock bara selektiva delar, då bloggen är tänkt att vara personlig men inte privat, som det så fint heter.
Härnösand, 7/2-2007, 14:00
[...] en diskussion om "vi och dem". I förlängningen är kanske dagens huvudfråga "Vem är jag?" En fråga som ställer många andra frågor; Hur ser jag på min egen plats i den här världen och hur ser jag utifrån det på "de andra"? Vilka grupper tillhör jag och hur färgar de grupperna mina värderingar?
Det känns kanske som en smått omöjlig uppgift att göra en fullständig kartläggning av ens olika tillhörighet i alla olika sorts grupper. Jag tänker mig att jag först tillhör ett antal grupper i ett nära sammanhang, såsom familj, vänner, bekanta, arbetskamrater osv, med andra ord alla de kretsar av människor som jag står i direkt kontakt med.
Sedan kommer jag oundvikligen att ingå i ett yttre eller större sammanhang. Dit räknar jag [...] många andra typer av grupperingar som har en fundamental sak gemensamt: att de påverkar mitt sätt att vara, mitt sätt att känna, tänka och agera. Alla som faller utanför dessa nära och större sammanhang blir således "de andra". Gränserna blir naturligtvis svåra att dra och de flyttas säkert hela tiden.
[...] Mina nära och större sammanhang påverkar alltså mig, direkt respektive indirekt. Samtidigt skulle jag kunna lägga till att det borde vara en ömsesidig påverkan, att jag, med mitt sätt att vara, också påverkar mina inre och yttre sammanhang. Jag påminns här om Mahatma Gandhis uttalande som jag länge använt som ett slags livsmotto: "Du måste vara den förändring du vill se i världen". Om man tänker sig att man som individ är en del av en rad olika system av ömsesidig påverkan får detta en väldigt konkret innebörd. [...] mitt sätt att vara, alltså summan av alla mina handlingar, uttalanden, tanke- och känslomönster, har ett potential att direkt de som finns i mina nära sammanhang och indirekt påverka dem i de yttre.
[...]
Om nu denna teori stämmer väcker det en normativ fråga: Hur bör jag då vara, får jag ett ansvar att leva på ett visst sätt? Jag, liksom förmodligen även Gandhi, skulle svara ja på den senare frågan, medan den första kräver ett längre svar.
[...]
den normativa etiken blir ett nyttigt instrument just på grund av att vår värld består av en oändlig mängd av dessa ömsesidiga påverkanssystem, alltså att varje individ tillhör en massa olika grupper, som i sin tur påverkar varandra. Det blir helt enkelt ett helt oöverskådligt myller av påverkanssystem. [...] När ett land röstar om medlemskap i EU påverkar det livet för en mjölkbonde i Dominikanska Republiken och när jag väljer semestermål eller matinköp påverkar det vädret i Miami.
För att en komplex värld ska fungera behövs alltså en hållbar normativ etik. Det är knappast något nytt utan något som såväl religioner som vetenskapen sysslat med sedan de tidigaste högkulturernas tid. Den grundprincip som återfinns i alla stora religioner och de flesta rimliga filosofiska system är den så kallade gyllene regeln, att behandla andra såsom du själv vill bli behandlad.
[...]
Gandhis bidrag till denna princip, att själv vara den förändring man vill se i världen, blir inte så mycket en etisk princip som en metod för att leva upp till den etik varje individ anser vara den bästa.
Gandhis tolkning av den indiska ahimsa-filosofin (icke-våld) lär alltså att det inte räcker att avstå från oetiska handlingar. För att skapa fred räcker det inte att sluta kriga, utan vi, alla människor, måste bli fredliga, såväl i handling som i sinnet. Eller som H.H. Dalai Lama har uttryckt det: "Non-violence is not only the absence of violence, but also the presence of compassion and love".
Det känns kanske som en smått omöjlig uppgift att göra en fullständig kartläggning av ens olika tillhörighet i alla olika sorts grupper. Jag tänker mig att jag först tillhör ett antal grupper i ett nära sammanhang, såsom familj, vänner, bekanta, arbetskamrater osv, med andra ord alla de kretsar av människor som jag står i direkt kontakt med.
Sedan kommer jag oundvikligen att ingå i ett yttre eller större sammanhang. Dit räknar jag [...] många andra typer av grupperingar som har en fundamental sak gemensamt: att de påverkar mitt sätt att vara, mitt sätt att känna, tänka och agera. Alla som faller utanför dessa nära och större sammanhang blir således "de andra". Gränserna blir naturligtvis svåra att dra och de flyttas säkert hela tiden.
[...] Mina nära och större sammanhang påverkar alltså mig, direkt respektive indirekt. Samtidigt skulle jag kunna lägga till att det borde vara en ömsesidig påverkan, att jag, med mitt sätt att vara, också påverkar mina inre och yttre sammanhang. Jag påminns här om Mahatma Gandhis uttalande som jag länge använt som ett slags livsmotto: "Du måste vara den förändring du vill se i världen". Om man tänker sig att man som individ är en del av en rad olika system av ömsesidig påverkan får detta en väldigt konkret innebörd. [...] mitt sätt att vara, alltså summan av alla mina handlingar, uttalanden, tanke- och känslomönster, har ett potential att direkt de som finns i mina nära sammanhang och indirekt påverka dem i de yttre.[...]
Om nu denna teori stämmer väcker det en normativ fråga: Hur bör jag då vara, får jag ett ansvar att leva på ett visst sätt? Jag, liksom förmodligen även Gandhi, skulle svara ja på den senare frågan, medan den första kräver ett längre svar.
[...]
den normativa etiken blir ett nyttigt instrument just på grund av att vår värld består av en oändlig mängd av dessa ömsesidiga påverkanssystem, alltså att varje individ tillhör en massa olika grupper, som i sin tur påverkar varandra. Det blir helt enkelt ett helt oöverskådligt myller av påverkanssystem. [...] När ett land röstar om medlemskap i EU påverkar det livet för en mjölkbonde i Dominikanska Republiken och när jag väljer semestermål eller matinköp påverkar det vädret i Miami.
För att en komplex värld ska fungera behövs alltså en hållbar normativ etik. Det är knappast något nytt utan något som såväl religioner som vetenskapen sysslat med sedan de tidigaste högkulturernas tid. Den grundprincip som återfinns i alla stora religioner och de flesta rimliga filosofiska system är den så kallade gyllene regeln, att behandla andra såsom du själv vill bli behandlad.
[...]
Gandhis bidrag till denna princip, att själv vara den förändring man vill se i världen, blir inte så mycket en etisk princip som en metod för att leva upp till den etik varje individ anser vara den bästa.
Gandhis tolkning av den indiska ahimsa-filosofin (icke-våld) lär alltså att det inte räcker att avstå från oetiska handlingar. För att skapa fred räcker det inte att sluta kriga, utan vi, alla människor, måste bli fredliga, såväl i handling som i sinnet. Eller som H.H. Dalai Lama har uttryckt det: "Non-violence is not only the absence of violence, but also the presence of compassion and love".
Foto från Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar